Mensrättigheter måste respekteras överallt i alla delar av samhället, men det är kanske allra viktigast i barndomen och genom skolgången. Det är en avgörande tid i en människans liv som lägger grunden för framtiden. Barn är beroende av att vuxenvärlden tillhandahåller de resurser barn behöver för att må bra och utvecklas. Därför vill vi se En MENSkligare skola!
STÖDS I SKOLLAGEN
I skollagens första kapitel står det att utbildningen ska ta hänsyn till barn och elevers olika behov, samt att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader, t.ex sociala och ekonomiska, i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För alla som har mens är mensskydd ett nödvändigt behov som måste finnas tillgängligt, annars får det konsekvenser.
MOTVERKAR MENSFATTIGDOM
Mensfattigdom är relativt ovanligt i Sverige men den finns och innebär stora konsekvenser för de drabbade. I en aktuell Sifoundersökning uppger 1-2 % att de ofta saknat pengar till mensskydd. Göteborgs Stadsmission vittnar om hur de dagligen möter människor som inte har råd med mensskydd. 9,2 % av alla barn i Sverige lever i familjer som har det tufft ekonomiskt och knappt kan täcka nödvändiga levnadskostnader. Det påverkar dessa barns hälsa, betyg, sociala deltagande på t.ex fritidsaktiviteter och tilltron till samhället. Fri tillgång till mensskydd i skolan löser inte alla problem, men att motverka mensfattigdom är en viktig pusselbit i att lyfta människor ur generell fattigdom. När människor inte behöver oroa oss över grundläggande behov, har mer energi att jobba mot ett liv i innanförskap!
ÖKAR NÄRVARON & STUDIERO
Den som inte kan få tag på mensskydd stannar ibland hemma från skola och arbete, en aktuell studie från USA visar att skolnärvaron ökar med 2,4% om det finns mensskydd på skolan. I enkäter som utfördes efter att Menssäkrad i samarbete med MENSEN testat att menssäkra skolor talar svaren sitt tydliga språk. På gymnasieskolan Bladins svarade 82 % att fria mensskydd på skolan skulle ha en mycket eller ganska positiv påverkan på studiekoncentrationen. Att INTE erbjuda fria mensskydd innebär helt enkelt ett stort och onödigt slöseri av människors tid och energi.
STÖDS I BARNKONVENTIONEN
Barnkonventionen är sedan januari 2021 lag i Sverige. De olika artiklarna i konventionen ger barn rätt till bästa möjliga hälsa, utveckling, skälig levnadsstandard. Skolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig, barn och ungas egna åsikter tas i beaktning och deras bästa ska sättas i främsta rummet.
HÄLSOFRÄMJADE
Enligt en Sifoundersökning från 2021 uppgav 37 % av mensare mellan 16 och 21 år att de tvingats använda skydd så länge att de varit oroliga att det skulle påverka deras snipphälsa. Att ha tillgängliga skydd kan alltså främja både fysisk hälsa och psykisk i form av minskade oroskänslor och stress.
BIDRAR TILL JÄMSTÄLLDHET
Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, har samma rättigheter och möjligheter. Menscykeln är en funktion som bara personer med livmoder har och blir därför en jämställdhetsfråga. Tillgodoses inte de grundläggande behov som kommer med mensen – har inte alla samma möjligheter, och då är inte samhället jämställt. Det handlar om både sociala attityder och ekonomi. Kvinnor som grupp tjänar mindre än män. Mensskydd är en ofrivillig utgift för individen och den halvan av befolkningen som statistiskt sett har lägre inkomst får betala priset.
EFTERFRÅGAS AV BARN & UNGA
I samtal och undersökningar med barn och unga är det tydligt att tillgängliga fria mensskydd är något som efterfrågas av majoriteten. Unga vuxna säger samma sak. Detta är också något som uppmärksammats runt om i Sverige där elever drivit egna kampanjer på sina skolor, eller på andra sätt opinionsbildat i exempelvis krönikor eller manifestationer.
SKAPAR LIKVÄRDIG SKOLA
Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat ska inte bero på deras bakgrund eller vilken skola de går i. Skolsystemet ska erbjuda skolor med jämn kvalitet som även kan kompensera de elever som behöver extra stöd. Om vissa skolor erbjuder fria mensskydd och andra inte är inte förutsättningarna i dessa skolor likvärdiga. Därför är det allra bästa en nationell lagstiftning!
BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN
FNs 17 globala mål för hållbar utveckling är framtagna för att uppnå fyra saker till år 2030: avskaffandet av extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa, att lösa klimatkrisen. Ökade mensrättigheter leder till positiva effekter för alla 17 målen, de hänger nämligen ihop och är beroende av varandra för att realiseras! Vissa mål kan kopplas mer direkt till mens än andra, framförallt mål 3 (god hälsa och välmående), mål 5 (jämställdhet(, mål 10 (minskad ojämlikhet).